Om rädslan för att stöta sig med arbetsgivaren och äventyra fortsatt anställning, blir större än tilltron till fackets förmåga är det kört!!

Har precis läst dokumentärboken ”Facklig kräftgång” där en rad fackliga företrädare i Europa intervjuas om varför medlemsantalet sjunker. I en del länder är det katastrofalt låg organisationsgrad.

Några uttalanden fastnar direkt och skonongslöst i min hjärna :

”Folk har ingen tydlig uppfattning eller idé om vad facket kan göra”……

”Du kan inte längta efter det du inte kan föreställa dig”…….

”Rädslan för att stöta sig med arbetsgivaren och äventyra fortsatt anställning är större än tilltron till fackets förmåga”……

Som en röd tråd genom Europa löper försämrad anställningstrygghet och lagstadgade minimilöner som en farsot och försvagar facket och får folket att mista tilltron till oss.

När politiker tar över lönebildningen och bestämmer över lägstalönerna finns ingen som helst garanti för att nivån höjs eller för den delen behålls. Lönerna i övrigt pressas nedåt och det blir alltmer accepterat att jobba för urusla löner.

När sen politiker eller arbetsmarknadens parter genomför försämringar i Lagen om anställningsskydd och tillfälliga anställningar blir allt vanligare och urholkad turordning kan ge vem som helst en skjuts ut ur företaget när aretsgivaren har lust, då ser inte folk längre vad facket vill och står för. Vem vill vara medlem i en framtid som ingen vet vad den innehåller mer än större risk att arbetsgivarna ratar oss.

Än kan och ska vi stoppa denna utveckling i Sverige. Vi har starka fackförbund men vi måste från och med nu ännu tydligare stå för trygghet. Och då menar jag INTE att  vi ska sälja anställningstryggheten för att få tillbaks trygghet vid arbetslöshet.

Nä vi ska banne mig ta tillbaks tryggheten vid arbetslöshet och omställning samtidigt som vi stärker individen på arbetsmarknaden genom att forsatt kämpa mot alla tillfälliga anställningar.

Vi ska som så många gånger förr ” Göra vår plikt och fordra vår rätt”-  Vår rätt till trygga anställningar, en rimlig lön och starka kollektivavtal!!!

Annonser
Published in: on 11 juli 2012 at 9:09  Comments (1)  

Vi är smartare än Borgarna och vägrar sälja vår själ!

Det ena förslaget efter det andra hörs från politikerveckan i Almedalen och Borgarna tror tydligen att arbetarna är korkade på nåt vis. Att de först tar bort något bra och sen föreslår att återinföra det igen om vi är villiga att betala med försämrad arbetsrätt, är tydligen något de inbillar sig att vi ska köpa och inte fatta vad som hände!

Nu pratar vi om debatten om A-kassan och dess avgifter och ersättningar. Vi hade en låg avgift för alla arbetare och vi hade en någorlunda dräglig ersättning fram till att Borgarna tog över och bestämde att avgiften skulle följa arbetslösheten i branschen, vilket naturligtvis slog hårdast mot LO-medlemmarna.

Ersättningen försämrades och har inte höjts med en spänn sedan dess. Taket i vad du som mest kan få ut i A-kassa ligger alltjämt kvar på 680 kronor om dagen, vilket ger en industriarbetare ca: 50-60% av tidigare lön vid arbetslöshet.

 Nu säger sig borgarna tycka att detta är orättvist och vill ha samma avgift för alla och att ersättningen ska höjas och i gengäld antyder de att de vill ha uppluckrade turordningsregler i Lagen om anställningsskydd.

 Där kom haken, där kom det vi måste sälja för att få tillbaka det vi en gång hade. Vi förväntas sälja vår själ, vår anställningstrygghet för att få en dräglig tillvaro om arbetsgivaren sen väljer att säga upp oss.

 Men vi är inte korkade. Vi har haft en dräglig A-kassa med låga avgifter samtidigt som vi har ett bra anställningsskydd där facket är med och förhandlar. Varför skulle vi sälja det ena då för att få tillbaks det andra när det enda vi behöver göra är att rösta bort borgarna från makten 2014.

Published in: Okategoriserade on 06 juli 2012 at 11:04  Comments (1)