Maud Olofsson till attack mot IF Metall….nu har hon skitit rejält i det blå skåpet

Att Maud Olofsson inte bryr sig om industrin och dess anställda och att hon föraktar facket vet ju alla. Men nu skiter hon rejält i det blå skåpet när hon öppet attackerar IF Metalls förbundsordförande Stefan Löfven och menar att han bara bryr sig om partiet och inte sina medlemmar i SAAB-frågan.

Hon säger till Expressen: ”Han har en politisk agenda. Det är ju det det är frågan om. Löntagarnas intresse borde vara det viktiga, och då måste man ju föra ett samtal med bolaget.”

Hon kan väl inte på allvar mena att Löfvens motiv skulle vara rent politisk i den mening att han bara försöker sätta regeringen i dålig dager…..hon måste vara helt galen!!

Löfvens och IF Metalls agerande är självklart i första hand i löntagarnas och medlemmarnas intresse men också i landets. Industrin är viktig för Sverige även om näringsministern inte har fattat det. Industrin är själva motorn i landet och utan motor får vi heller ingen välfärd etc.

Sen är arbetarna i fordonsindustrin IF Metalls medlemmar och ca: 6000 av dem med underleverantörers anställda riskerar att bli arbetslösa. En del i lösningen för att rädda jobben och företagen här är att den ryske affärsmannen Vladimir Antonov släpps in som ägare till SAAB. Här har regeringen bollen och kan agera för att skynda på det hela med godkännande av Antonov.

Och ja…..då är det i allra högsta grad en politisk fråga…..inte bara rent arbetsmarknadsmässigt utan rent partipolitiskt och på ministernivå. Och Löfven hade kritiserat oavsett parti om frågan skötts lika dåligt som den gjorts av nuvarande regering. Och det hade han gjort i medlemmarnas intresse och för att han vet industrins betydelse.

Nä Mauds agerande och försvarstal här är bara ett sätt att skylla ifrån sig och inte vilja tala om sin egen agenda och syn på industrin. Men den lyser igenom och en redan illa omtyckt näringsminister skaffar sig fler minuspoäng. För gissa på vems sida IF Metalls medlemmar står, när hon först struntar i deras jobb och sen kastar skit på vår förbundsordförande.

Lägg sen till den Moderaten som på sin blogg skrev att de SAAB-anställda inte behövde något lån tills lönen betalades för de borde ha sparat jobbskatteavdraget. Ett hån mot arbetare i allmänhet och en rejäl magspark till de hårt drabbade anställda på SAAB.

Alliansens syn på arbetare börjar sippra ut alltmer och jag är övertygad om att när väl fler inser att vi blir blåsta på både mer pengar i plånboken och jobben, då är det äntligen kört för Alliansens kalla omänskliga styre.

Gissa om jag kommer att fira då!!!!

Annonser
Published in: on 30 juni 2011 at 13:55  Comments (3)  

Rysaren fortsätter medan omvärlden håller andan.

Tillvaron för de anställda på SAAB har det senaste ett och ett halvt åren varit en ständig berg- och dalbana.

Återigen tittar regeringen bara fåraktigt på inifrån sin bubbla istället för att agera för att hjälpa en industri som har stor betydelse för landet. IF Metalls förbundsordförande säger idag i ett pressmeddelande:

Jag kan inte tänka mig att till exempel den franska eller tyska regeringen hade stått vid sidan om och väntat på en lång process utan att försöka påverka den när det gäller industri som är av nationellt intresse

Men nej….regeringen begriper inte…..de begriper inte att de måste agera för att skynda på EIB så att SAAB kan få loss pengar.

Andra kastar ur sig tragiska kommentarer om att vara rädd om skattebetalarnas pengar. Begriper de inte vilka enorma summor det kommer kosta skattebetalarna om SAAB verkligen skulle gå omkull?

Troligtvis begriper de inte och då borde de smaka på orden ”statlig lönegaranti” som innebär 170 000 kronor per anställd vid konkurs och ordet ”a-kassa” som ju till en del också finansieras av staten. Multiplicera det med antalet SAAB-anställda och summan blir enorm……lägg sen till kostnader för underleverantörers uppsägningar. Över 6000 nya jobb spottar man inte ur näven så lätt om dessa försvinner så risken är överhängande att många blir arbetslösa under en tid.

Under tiden så lever de anställda i och runt SAAB i ett stort vacum där livet stundtals faller fritt för att i nästa minut vara fulla av hopp.

De pendlar mellan hopp och förtvivlan och önskar nog ibland att konkursen kom så att de kan ta tag i sina liv och bearbeta för att gå vidare…..men i nästa sekund ångrar de tanken och utbrister i ilska över att inte kunna vara med och kämpa för företagets överlevnad.

Jag vet hur det känns och det är hemskt. Detta företaget är nu så mycket större än det jag jobbade på och fler berörs men känslorna hos människan är troligen de samma.

De förtroendevalda arbetar nu under en enorm press……de ska hålla tillbaks sin egen oro och tankar på livet samtidigt som de får tusen frågor som de inte har svar på från medlemmar. Dessutom har klubben på SAAB media flåsande i nacken som troligen ringer i tid och otid. En orimlig arbetsbörda att ha månad efter månad men valet om att bita ihop eller bryta ihop finns inte. Man biter ihop och kämpar vidare.

Smällen kan komma efteråt om de inte har någon som kan ta emot deras ”skit” under tiden. Man måste kunna pysa ut eländet någonstans. Här kommer avdelning/förbund och vänner in och behöver finnas till hands.

Men SAAB verkar vara företaget med fler liv än en katt så jag blir inte förvånad om de överlever denna pärsen också. Låt oss hoppas det för jobben, de anställda och framförallt för landets skull. Industrin är kärnan i Svensk ekonomi och därför behövs den så innerligt.

Vad som däremot inte behövs är nuvarande regering…….

Published in: on 27 juni 2011 at 19:30  Comments (3)  

Kongressen är över….lämnar efter sig många kloka beslut och en rejäl kick.

IF Metalls kongress från fredag till måndag var fylld av många kloka beslut och ställningstagande inför framtiden. Allt med medlemmarnas intresse i fokus.

Intrycken från kongressen är många och tar ett tag att smälta.

IF Metalls förbundsordförande Stefan Löfven höll tal både som inledning och avslutning. Han förmedlar som alltid en genuin känsla av gemenskap, kamp för medlemmarna och ett sjutusan till engagemang.

Han är precis rätt ledare för förbundet och sliter dygnet runt i sitt uppdrag. Därför får han också stående ovationer efter sina tal till medlemmar och förtroendevalda.

Ett annat personligt intryck är såklart att jag som ombud gick upp i talarstolen och pratade för en motion. Det var första gången i sådana sammanhang och det spelar egentligen ingen roll vad jag sa eller vad andra tyckte om mitt tal……jag är iallafall jäkligt stolt över mig själv att jag gjorde det.

Varför gör man något sådant? Jo det hör till en kongress, det var dags att ta det steget…..dags att anta en utmaning för att växa som människa och som facklig representant. Och såklart var det för att frågan berörde och är viktig.

Skulle jag göra om det? Absolut!! Det var faktiskt kul och en häftig känsla.

Jag var faktiskt inte särskilt nervös inför detta…..dels för att jag är ganska lugn av mig och vet att ingenting blir bättre av att bli nervös och stressad……dels också för att jag hade turen att lyssna på en föreläsning om ledarskap och beteende bara ett par veckor innan kongressen. Föreläsaren Kjell Enhage pratade om att man inte kan säga att man är nervös för det är inget tillstånd. Istället nervösar man…..man skapar själv en känsla av att det är obehagligt men den känslan kan man kontrollera.

Så när nervösfjärilarna försökte vifta i magen så sa jag till mig själv att inte släppa den känslan fri och istället ta det lugnt.  Och det fungerade!!

Hela kongressen gav också en rejäl kick att ytterligare kavla upp ärmarna och kämpa för medlemmarnas intresse.

IF Metall är och förblir ett starkt förbund och nu jobbar vi vidare efter de kongressbeslut som togs.

 

Published in: on 22 juni 2011 at 18:42  Comments (1)  

Hillevi vägrar att ta åt sig av kritiken…så lite är ett människoliv värt för henne.

Igår den 8 juni genomförde IF Metall och Byggnads en tyst minut på arbetsplatser runt om i landet för att hedra alla dem som förolyckats på sitt arbete pga undermålig arbetsmiljö. Under 2010 gick 59 personer till arbetet men kom aldrig hem igen.

Regeringen har genomfört försämring efter försämring i bl.a lagstiftningen men ser ingen koppling till ökat antal dödsfall på jobben.

Regeringen började 2006 med att ta bort Arbetslivsinstitutet. En myndighet som hade till uppgift att forska i arbetsskador/dödsfall på arbetet.  De skulle också utarbeta metoder och hitta förebyggande åtgärder för att människor skulle känna sig säkra på jobbet och också slippa slitas ut i förtid. Resurser till arbetsmiljöverket minskades också av regeringen vilket fick till följd att antalet arbetsmiljöinspektörer fick minskas.

Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström tycker att kritiken mot regeringens nedskärningar är missriktade.

Hur kan hon säga så!!  Människor skadar sig, sliter ut sig och t.om dör på arbetet pga av för dålig arbetsmiljö. Regeringens nedskärningar har gjort det ännu svårare att ha koll på arbetsmiljön och riskerna att det händer något blir större.

Begriper hon inte det……eller är ett människoliv så lite värt i hennes ögon?

Ändå säger hon i en intervju till DA om vad som skulle kunna minska dödsolyckorna på våra arbetsplatser:

-”Jag tror att information och förebyggande arbete, kombinerat med en aktiv tillsyn på arbetsplatserna är det som ger störst verkan på olyckorna.

Ja precis…….så se till att återinföra Arbetslivsinstitutet och ge mer resurser till Arbetsmiljöverket till inspektörer då, så har vi åtminstone sett till att komma dit vi var innan 2006.

Nu dör mer än 1 arbetare i veckan på sitt arbete så skärpning arbetsmarknadsministern…..det handlar om människoliv här!

Sen finns mycket mer att göra på detta område som t.ex att se till att tiden finns för säkerhetskontroller och annat. Idag är pressen väldigt hög på att allt ska göras så snabbt som möjligt på så lite personal som möjligt. Övertidsuttagen är höga. Detta gör att människan lätt förbiser någon säkerhetskontroll eller att arbetsbördan och pressen är så stor att något i rutinerna missas.

 

Published in: on 09 juni 2011 at 18:34  Kommentera  

Juholt skulle bli statsminister om det var val idag.

Senaste mätningarna visar att Håkan Juholt skulle bli statsminister om valet hölls idag. Socialdemokraterna tillsammans med Vänstern och Miljöpartiet går om Alliansen.

Men Aftonbladets Lena Melin verkar högst förvirrad och insnöad på Reinfeldt då hon skriver:

”I stället skulle Sveriges stats­minister heta Håkan Juholt (S), vilket säkert förvånar många. Han har mest pratat om sol, regn och plikten av att hålla ett paraply över dem som har det sämre förspänt än man själv. Lika lite som en eventuell förlust för alliansen skulle bero på Fredrik Reinfeldt och hans moderater skulle en eventuellt rödgrön seger kunna tillskrivas Håkan Juholt och Socialdemokraterna.”

I vilken vrå har du Lena varit gömd den senaste tiden kan man undra…

Här kommer Håkan Juholt och talar hur han vill att det Svenska samhället ska se ut istället för hur Alliansens samhälle ser ut. Juholt vill att alla ska vara trygga och ha rätt till en bra välfärd utan att behöva försäkra sig upp till öronen. Reinfeldt pratar om valfrihet genom att försäkra dig eller skyll dig själv.

Juholt talar ett språk som även den mest ointresserade av politik begriper. Dessa människor som inte orkar sätta sig in i skattesatser, procent och byråkrati begriper vad Juholt menar med att ”stå i solsken” eller ”stå i regn”. Alltmedan Borg och Reinfeldt förvirrat snurrar runt och upprepar hela tiden orden ”skattelättnader” och  ”valfrihet” som om det var lösnigen på allt.

Nä Melin borde se sig omkring på alla de fattiga barn vars föräldrar kanske är arbetslösa eller sjukskrivna och får ingen del av några skattelättnader. Dessa barn behöver komma in i värmen under solen. Nu står de i kallt ösregn utan papaply.

Detsamma gäller alla de arbetslösa som inte får något jobb utan antingen lever på svält-a-kassa eller slavarbetar i FAS3. De vet också hur det är att frysa och är i behov av solen.

Här skriker Reinfeldt och Borg om sänkta löner, otrygga anställningar och mer pengar till de rika för att råda bot medan Juholt pratar om fler utbildningsinsatser, satsningar på jobb inom välfärden, trygga försörjningsdugliga jobb och inga mer pengar till bara de rika.

Människan hur ointresserad den än är av sakpolitik vill ha ett drägligt liv och fattar att andra också vill det. De flesta vill ha ett samhälle där alla mår bra och därför blir det nu tydligt för dem att välja mellan sol eller iskallt regn utan att behöva försöka förstå byråkratin runt det hela.

Som Juholt sa: ” Pingvinerna står i klunga i snöstormen och turas om att stå innerst i värmen. Alla  mår bra tack vare att de gemensamt hjälps åt att överleva. Tänk att pingvinerna kan organisera ett samhälle smartare än Reinfeldt”

Detta begriper säkert Lena Melin också men verkar ha tagit på sig uppgiften att förkasta och kritisera allt som S och dess partiledare gör. En uppgift som kanske istället borde göras på en av de Borgliga medierna istället.

 

Published in: on 07 juni 2011 at 8:02  Comments (1)