Det man tar för givet kan lätt försvinna.

Jag har förmånen att få hålla en del fackliga utbildningar för IF Metalls medlemmar och förtroendevalda. Senast var en utbildning i kollektivavtalet. Börjar alltid utbildningen med att berätta om vad kollektivavtalet är och varför det finns.

Hur allting började med att arbetarna gick ihop och bestämde priset på arbete för att inte de gamla brukspatronerna skulle kunna välja dem som erbjöd sig att jobba för lägst lön. Och hur man lade undan pengar till de arbetslösa för att de inte skulle börja bjuda under det pris som var bestämt.

Det är alltid några på varje utbildning som får en riktig aha-upplevelse som faktiskt inte har tänkt på detta så mycket och sen är diskussionen igång. Vi pratar om vad som påverkar kollektivavtalet och hur vi kan försvara det genom att vara många medlemmar och vara starka tillsammans.

Sen kommer man osökt in på hela den Svenska modellen då allt hänger ihop.

På senaste utbildningen var 4 av deltagarna  ursprungligen  från andra länder och som hann jobba ett par år innan de av olika anledningar kom till Sverige. Deras berättelser om hur det åtminstone då fungerade med a-kassa, sjukpenning, kollektivavtal och pension är oerhört intressant och nyttigt att lyssna på.

De berättade att i Iran, Turkiet och Kroatien var pensionen efter att du arbetat i 25-30 år d.v.s att du mycket väl kan vara endast 45 år då du går i pension. De fick då en summa pengar för att kunna starta ”eget”. Om du misslyckades hade du bara släktingar och vänner att förlita dig på resten av livet. I Iran kunde ingen förtroendevald känna sig säker utan fick vara rädda att t.om fängslas då de jagades för sitt fackliga engagemang.

Den 4:e deltagaren som kom från Tyskland berättade att visst fanns en a-kassa men den var inget värd och inget du kunde klara dig på ekonomiskt.

Gemensamt för dem alla var att alla sociala system som a-kassa, sjukpenning etc fick man spara ihop till själv genom egna försäkringar och om du inte gjort det så fick man klara sig bäst man ville genom allmosor från släkten.

Vad som också var gemensamt för dessa 4 deltagare är att i deras hemländer så är anslutningsgraden till facket låg och kollektivavtalen svaga. Utan styrkan i många medlemmar har de inget annat vapen än strejker som kanske ändå inte leder till bättre villkor.

Är vi då påväg ditåt……..bakåt…..som det såg ut på andra ställen för 20 år sedan?

Ja titta på a-kassan, sjukpenningen och sämre pension. Områden där många skaffar en extra försäkring för att klara sig då samhället inte längre tar hand om dem. Genom en borgelig politik går vi bakåt i tiden och även om de väl aldrig skulle fängsla förtroendevalda så har de andra trix för att attackera kollektivavtalen och facket och därmed arbetarna.  Med lägre organisationsgrad som följd då många luras av Alliansens välsmorda trut.

Detta har svenska folket valt…….frågan är om de är medvetna om konsekvenserna. Det tror inte jag utan alltför många tar saker för givna. Som sjukpenning, kollektivavtal, a-kassa och facket.

Men saker som tas för givna kan lätt slinka ur fingrarna och försvinna om vi inte försvarar dem.

Annonser
Published in: on 15 oktober 2010 at 14:30  Kommentera  

The URI to TrackBack this entry is: https://camillawedin.wordpress.com/2010/10/15/det-man-tar-for-givet-kan-latt-forsvinna/trackback/

RSS feed for comments on this post.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: