Så var det då klart…..industrins första avtal i denna avtalsrörelse.

Sent omsider och efter mycket slit för våra förhandlare och mycket iskyla från arbetsgivarna är nu de första avtalen i hamn. IF Metalls avtalsråd ska inom kort behandla frågan och sedan tar förbundsstyrelsen ett slutgiltigt beslut. Och vilket avtal det blev……bemanningsfrågan löstes, löneökningar centralt och ingen disposivitet…….arbetsgivarnas krav tillbakavisades ett efter ett.

Hålet i LAS är nu tilltäppt angående företrädesrätten till återanställning då företaget valt att anlita bemanningsföretag istället för att anställa.  En reglering i avtalen gör nu att arbetsgivarna hindras från att hyra in under 6 månader efter uppsägningar. Arbetsgivaren måste återanställa dem med företrädesrätt istället.

Från noll rätt till återanställning i dessa situationer har vi nu som ett komplement till de 9 månaders företrädesrätt i LAS en förstärkt företrädesrätt under 6 månader.

Arbetsmarknadens parter visar återigen styrkan i den Svenska modellen med kollektivavtal som görs upp mellan parterna när man  kommer överens om en reglering där lagstiftningen brister.

Man visar också en styrka och ett ansvar när man kommer överens om en ny möjlighet fram till sista oktober, att överbrygga den ekonomiska krisen. En möjlighet enbart för våra medlemmar som jobbar på företag som fortfarande har det ekonomiskt svårt och man kan komma överens lokalt om arbetstidsminskning för att rädda jobben om ingen annan utväg finns.

Jag har fått vara med hela resan från medlemmars krav och förväntningar, avtalsrådets beslut, delegationens arbete, frustrationen över arbetsgivarnas krav och ovilja att förhandla och fram till beslut efter mycket funderingar och diskussioner i delegationen. Man kan alltid önska mer i en uppgörelse men styrkan ligger i att kunna inse när mesta möjliga är uppnått denna gången.

En enhällig delegation sa ja till hemställan och står till 100% bakom uppgörelsen. Detta är en fantastisk resa som jag har gjort en gång innan och gärna gör igen.

Samarbetet i delegationen och med förbundet är något som värmer i hjärtat liksom allas vilja att göra det bästa för alla medlemmar.

Att ro i hamn detta avtal utan att ens varsla om konflikt när tiden börjar rinna ut och andra förbund varslar frustrerat i väntan på vårt resultat, är sannerligen en stor styrka i sig.

Att som IF Metall med medias och allas blickar kritiskt riktade mot sig, ha styrkan och lugnet att målmedvetet jobba vidare, visar återigen vilken bra organisation vi har.

Annonser
Published in: on 27 mars 2010 at 16:32  Comments (2)  

The URI to TrackBack this entry is: https://camillawedin.wordpress.com/2010/03/27/sa-var-det-da-klart-industrins-forsta-avtal-i-denna-avtalsrorelse/trackback/

RSS feed for comments on this post.

2 kommentarerLämna en kommentar

  1. Ja ni kan ju sitta där och tycka att ni är stor och starka, att ni spände musklerna och fick arbetsgivaren att vika sig.
    Sanningen är nog tyvärr en annan. Det är nog mest stora leenden borta på Storgatan. De lyckades splittra både samordningen inom LO och FI. De lyckades med konststycket att avtalsreglera bemanningsfrågan på ett sådant sätt så ”godtycke” kom in i bedömningen om rätten till anställningen vid återanställning. De lyckades avtalsreglera återanställningsskyldigheten på ett sådan sätt så att om en rödgrön regering tar bort kryphålet i lagen så sitter IFMetall fortfarande fast i sin avtalade uppgörelse. De lyckades förlänga krisavtalen trots att IFMetall sa att det absolut inte skulle hända. De lyckades få ett avtal som är rejält baktungt och kanske inte kan ge en enda krona i reallöneökningar utan kanske t o m blir en säkning.
    Bra jobbat?
    Knappast!
    Förstår att ni känner i tvingade att skriva under, ni har ju ett konfliktvapen som rostat sönder de senaste åren. Men frågan är om ni stärkte eller försvagade er egen situation med detta avtal. Det ni gjorde försvagade dock samordningen och fackets möjlighet att visa enighet och styrka. Ni försvårade därmed möjligheten att rekrytera nya medlemmar.

    ”Med sorg i hjärtat”
    /M

  2. Leenden på Storgatan är nog inte så stora då de inte fick igenom sina krav på noll i central löneökning, dispositiva avtal, inga villkorsförändringar alls och de fick inte heller igenom en avtalslängd på 18 månader. I företrädesrättsfrågan vid inhyrning hade vi från början noll rätt till företräde och 100%godtycke från arbetsgivaren. Med det nya avtalet har vi förstärkt företrädesrätten under månader och kraftigt begränsat godtycket.
    Vi vill ha in detta i avtalen för att det inte ska vara beroende av vilken regering som sitter.
    Angående ”krisavtal” finns en ny möjlighet att rädda jobb fram t.om 31 oktober 2010 och ska endast användas efter en lokal överenskommelse och om det är sista utvägen för att förhindra uppsägningar.
    Lönenivån är i enlighet med övriga Europa som liksom vi genomgått en ekonomisk kris.
    Man kan alltid önska mer av en uppgörelse men man är två motparter som ska göra en överenskommelse som båda kan leva med. Dessutom är det en styrka att kunna inse när man har fått ut mesta möjliga denna gången. En enhällig delegation tog beslutet att helheten i avtalet är mesta möjliga just nu och den viktigaste frågan fick en reglering.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: