Vad gör väl strul med biljetter eller borttappade dagar när vi får delta i tidernas största avtalsrörelse.

Förhandlingar pågår i avtalsrörelsen och OPO-tiden närmar sig. Jag och de andra 11 i förhandlingsdelegationen för Teknikavtalet har varit på plats i Stockholm sen i onsdags och som det ser ut nu blir vi kvar till på måndag. All tid måste utnyttjas för att komma så långt som möjligt innan 1 mars då OPO träder in i förhandlingarna.

Delegationens arbete består i att vara med och ta beslut om och klura ut olika lösningar i de frågor som diskuteras mellan IF Metall och Teknikarbetsgivarna. Sen är våra duktiga förhandlare från förbundet iväg och förhandlar. Under den tiden nu ett par dagar är delegationen på plats i stan med beredskap att bege sig till förbundskontoret om/när förhandlingarna har kommit en bit.

Hårt arbete med frågorna varvas med ledig tid och väntan kan ibland bli ganska lång.

En del kan tycka att det vore jobbigt att vara på plats långt hemifrån och inte riktigt veta när man får åka hem och tiden med väntan kunde spenderas med familjerna. Men det är lite tjusningen i det hela….delegationen blir tight eftersom man umgås mycket och fokusen hålls kvar på förhandlingarna och vi har beredskap för att inget beslutas utan att delegationen har sagt sitt och varit med och bestämt. Därför måste vi befinna oss här i närheten för att snabbt komma på plats.

Demokrati som det ska vara eftersom vi i delegationen är nominerade och valda av våra medlemmar att medverka här.

Att man sen tappar vilken dag det är och inte har så mycket koll på omvärlden under denna tiden eller att man upptäcker att rena strumpor inte kommer räcka till hemresedagen och man får kasta sig ut på stan för att handla är smällar man får ta. Likaså ombokandet av biljetter hem och meddelande till egna arbetsgivare och familjer.

Men det är en del av grejen och vi i delegationen vet om detta. Vi stannar så länge det behövs för att utföra vårt viktiga uppdrag. Att ha blivit vald till att i en demokratisk process medverka i tidernas största avtalsrörelse för många medlemmars villkor och löner på arbetsplatsen……wow…….då gör det inte ett jota att  man är hemifrån under en tid och tappar vilken dag det är eller strulet med ombokning av biljetter.

Annonser
Published in: Okategoriserade on 27 februari 2010 at 7:21  Comments (1)  

Tyskland kom…..Danmark kom….Sverige kommer så småningom….eller??

Avtalsrörelsen rullar på och nu har Danmark också gjort upp om ett avtal inom industrin. Likt det tyska är det tvåårigt med löneökningar.

”Vi välkomnar det här avtalet. Det visar att det finns utrymme för löneökningar, tvärtemot vad våra motparter hävdar,” säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä

Teknikarbetsgivarna är ganska fåordiga om de avtal som tecknats men säger i en intervju:

”Engångsbelopp gillar vi för de höjer inte lönenivån”, säger Anders Rune, chefsekonom på Teknikföretagen.

Jamen såklart…..vad annars kunde vi vänta av arbetsgivarna än att de gillar när genomsnittslönerna hålls nere.

För vår del är ett engångsbelopp lite som att pinka i byxan…..varmt en liten stund…….precis som regeringens skattesänkningar. Blir du sjuk eller arbetslös så är det ju den lön du har innan skatt och utan engångsbelopp som räknas, om inte engångsbeloppet får ”slås ut” och räknas in i genomsnittslönen.

Jag lägger inga värderingar i Tysklands och Danmarks avtal då jag vet för lite om bakgrund och argument och förlitar mig på att IG Metall och Dansk Metall vet vad de gör. Förmodligen var detta en bra lösning för dem. Framförallt litar jag på IF Metall när man säger att avtalen är bra och ger oss stöd i våra krav.


Published in: Okategoriserade on 23 februari 2010 at 7:34  Kommentera  

Elfte timmen är slagen…..på slaget tolv kommer OPO…tick tack…tick tack.

En vecka återstår innan de opartiska ordförandena ( OPO ) kommer in i avtalsrörelsen. En vecka av spännande överläggningar om arbetsgivarna vill diskutera istället för att fortsätta tjura.

IF Metalls krav i huvudsak:

Mer i plånboken: 2,6% och minst 430 kronor i månaden till alla.

Tryggare anställningsformer: Ska vara omöjligt att kringgå företrädesrätten vid återanställning.

Hållbart arbete och jämställdhet: Utbildning och kompetensutveckling samt årlig lönekartläggning.

Arbetsgivarna skyller på krisen och svarar med: Nollbud centralt, dispositiva kollektivavtal som innebär att man lokalt kan komma överens om sämre villkor än avtalen. Flexibla anställningsformer för att kunna reglera upp- och nedgångar med anställningsformerna.

Ja som ni ser är det lite att bita i och görs inte på en förmiddag och nu återstår bara en vecka innan OPO träder in. Vad som händer om parterna inte kommer överens och vad OPO hittar på om de får alla frågor olösta i knäet är väl ingen som vet…..återstår kanske att se.

Så elfte timmen är sannerligen slagen och det gäller att ligga i nu i veckan. Tick tack……tick tack…..tiden håller på att rinna ut…..tick tack……men vi vägrar att lägga oss platt….tick tack.

Om/när OPO  träder in har de en tid på sig att försöka få ihop det hela innan avtalen löper ut den 31 mars. Om inte parterna sen har kommit överens inträder avtalslöst tillstånd. Konflikt eller inte?

Tick tack…..tick tack….

Published in: Okategoriserade on 21 februari 2010 at 16:46  Comments (1)  

Vad är det karln står och säger egentligen?? Bättre med outbildade ungdomar….de kräver lägre lön då….så dumt.

Per Skedinger, docent vid Institutet för Näringslivsforskning har pratat på ett seminarium om ungdomsarbetslösheten:

”Utbildning är bra för unga av den anledningen att den minskar risken för arbetslöshet. En högutbildad person är mer flexibel och kan ta fler jobb än en lågutbildad. Men samtidigt leder högre kompetens till att lönerna pressas uppåt, vilket gör det dyrare för företagen att anställa. Det måste till andra åtgärder

Tobias Lindfors grundare och vd för bemanningsföretaget StudentConsulting säger i sin tur något lika dumt:

Ungdomar måste få ett lättare insteg på arbetsmarknaden, oavsett konjunktur. Företagen behöver flexibilitet för att möta toppar och dalar och las gör att företagen inte vågar anställa. Det måste vara möjligt att testa en ung person exempelvis på timbasis för att sedan växla upp och fastanställa. Ungdomar inte får vara rädda för att ta enklare jobb i början, även om de inte passar perfekt in i utbildningen.”

Andemeningen i det som de säger kan bara tolkas på ett sätt: Ungdomar är inte intressanta på arbetsmarknaden om de har för hög lön,  då motverkar de lönedumpning. Ungdomar behöver ingen utbildning och ska ta vilket skitjobb som helst för vilken skitlön som helst. Dessutom ska de vara beredda på timanställningar och kastas in och ut när arbetsgivaren behagar.

Ska ungdomarna fungera som en flexibel slit -och slängvara för att arbetsgivarna ska komma så billigt undan som möjligt?

Deras fantasi och kreativitet är oerhört stor och skrämmande för hur man bäst och på flest möjliga sätt utnyttjar arbetare till lägsta möjliga kostnad.

Våra ungdomar behöver också riktiga jobb till riktiga löner för att klara sin försörjning……ska det vara så svårt att förstå.

Vi behöver full sysselsättning istället för minskad tillgång på jobb och hårdare konkurrens.

Published in: on 19 februari 2010 at 7:54  Kommentera  

Tyska arbetsgivare kan….vad är det för fel på de Svenska?

Tyskland har fått sitt normerande avtal tecknat inom industrin. Där vågar arbetsgivarna göra upp om ett 2-års avtal som säkrar jobben och samtidigt ger ett lönelyft.

Vad är det för fel på våra svenska arbetsgivare? De vägrar diskutera och upprepar bara samma ord: nollavtal…..nollavtal…..nollavtal.

Har tuppkammen växt sig så hög att de tror att högervindarna håller i sig. Försöker de bara låta tiden gå….låta OPO komma in och sen låta avtalet bli en halvmessyr?

Nu är det väl ändå dags att arbetsgivarna visar lite ansvar och sätter sig vid förhandlingsbordet och diskuterar seriöst. Tysklands avtal bevisar ju att våra krav är rimliga och det borde arbetsgivarna också inse.

Jag och de andra i förhandlingsdelegationerna är inkallade nästa vecka och vi ska vara beredda att stanna över helgen om arbetsgivarna mot förmodan skulle vilja prata.  De ska inte tro att de kan trötta ut oss…..nää….vi stannar så länge det behövs.

Vi tar vårt uppdrag på allvar nämligen och är fullt fokuserade på att teckna ett så bra avtal som möjligt åt våra medlemmar i rådande situation. Våra krav är väl utarbetade och fullkomligt rimliga. Vi sitter inte och tjurar utan vill verkligen diskutera men det blir ju lite svårt när inte väggen är villig att lyssna.

Som sagt….vi kan inte tröttas ut och fr.om nu är almanackan tom på allt annat än delegationsarbete om det behövs.  Ingen dag är helig utan vardag som helg står vi till förbundets förfogande….beredda att på kort varsel packa väskan och dra till Stockholm utan att veta när man kommer hem. När avtalet är klart upptäcker vi om våren och blommorna har kommit eller så blir avtalet klart snabbt och vi återgår till att skyffla snö i verkligheten.

Intressant, roligt, lärorikt och viktigt uppdrag och inte ens vilda hästar kan hindra mig från att utföra det. Det handlar ju om våra kollektivavtal, vår framtid och våra jobb och jag är tacksam för förtroendet jag har fått.

Published in: Okategoriserade on 18 februari 2010 at 18:31  Kommentera  

LAS….ett bra verktyg som vi måste hålla intakt och täppa igen luckorna…NU!

Vår fackliga verktygslåda innehåller en mängd verktyg. Vi har våra kollektivavtal som reglerar många villkor på jobbet. Men vi har också de arbetsrättsliga lagarna som riksdagen beslutar om.

Lagen om anställningsskydd är en av dem. Denna lag som ibland behandlas vårdslöst och används i helt andra syften än det var tänkt.

Den skrevs som ett skydd för individen vid ex. anställning och uppsägning. Idag gör arbetsgivarna den till ett såll där de tror att de kan töja hålen hur de vill.

Företrädesrätt till återanställning är en individuell rättighet om tillräckliga kvalifikationer finns. Den rättigheten smular arbetsgivarna nu sönder genom att säga att det inte handlar om en återanställning utan om flexibilitet vid upp och nedgång. De säger upp personal p.g.a arbetsbrist för att sen hyra in från bemanningsföretag.

Någon blir av med jobbet för att arbetsgivaren säger att det inte finns jobb. Ett tag efter är någon annan inhyrd på samma jobb.  Hur skulle det kännas? Utkastad, värdelös och ovälkommen.

Det är inte bara ett brott mot LAS utan enligt min mening rena trakasserier!!

Vad värre är…….vi kommer inte åt dem. Det måste bevisas att det görs i syfte att kringgå LAS. Men vem kom på det i AD……bemanningsföretag fanns väl inte när lagen skrevs eller? Jag kan sätta en peng på att den som hittade på lagen inte hade för avsikt att ge arbetsgivaren detta gigantiska hål att utnyttja. En  efterkonstruktion som har hanterats slarvigt.

Jag har sagt och skrivit det förr på alla möjliga och omöjliga ställen…..vi måste vara rädda om och bevara LAS och aldrig köpslå om reglerna. Det finns tillräckligt med möjligheter att komma överens om undantag från reglerna och vi behöver sannerligen inte fler.

Det arbetsgivarna nu gör är en krigsförklaring.

Vad vi måste göra är att slå tillbaks….vi måste täppa igen luckan i LAS nu!

Därför är det en prioriterad fråga i avtalsrörelsen där vi vill ha frågan reglerad i avtalen. Förbund efter förbund ställer samma krav till arbetsgivarorganisationerna.

Detta att LO-förbunden är så eniga retar naturligtvis arbetsgivarna. Jag tror att de kommer att göra allt för att spräcka denna enighet både vad gäller bemanningsfrågan och låglönesatsningen.

Arbetarna VS arbetsgivarna. Delar av vår verktygslåda ligger i potten och den måste vi försvara.

Då arbetsgivarna inte tycks vilja vara resonliga hör jag redan arbetarna stå arm i arm och sjunga så att det ekar: ”Upp till kamp…..”

Vi möts på slagfältet…..må starkaste laget vinna.

Published in: on 16 februari 2010 at 19:12  Kommentera  

Freedom….lika viktigt nu som då. Riddarna som kämpar ser bara lite annorlunda ut nu.

Freedom…..ordet som under alla århundraden har varit målet och strävan för folken. Många av oss har väl sett ”Braveheart” och ”Prince of Thieves” på film och känt med folket och  hjältarna i filmerna. De som kämpar på liv och död för frihet och rätten till ett drägligt liv.

När Kevin Costner i ”Prince of Thieves” tar från den rika adeln för att ge de fattiga bönderna. När han med livet som insats räddar folket.

Känt rysningarna längs ryggraden av kamp,stolthet och lycka när Mel Gibson i ”Braveheart” drar ut i strid. Ljudet av frustande hästar och klirrande svärd fyller luften men som överröstas av ropen: Freedom! Freedom!!

I verkligheten har frihet varit få förunnade….de rika från dåtidens adel till 1800-talets brukspatroner  har försett sig när de har kunnat och lämnat folket åt sitt öde. En och annan hjälte dök upp mellan varven.

Man lärde sig att tillsammans var man starkast. I början på 1900-talet gick arbetarna ihop och ställde krav på priset på arbete. Ingen jobbade för lägre lön än vad de hade bestämt och lovat varandra……..man lovade fred genom att få arbetsgivarna att teckna kollektivavtal om regler på arbetet……man lade pengar i kaffekoppen för att försörja de arbetslösa….Freedom!

Vi fick genom hårt arbete lagar som skyddar arbetare och ger oss medbestämmande……ett trygghetssystem när vi blir sjuka och arbetslösa……..Freedom!

Vad händer nu?

Folket sitter och tittar på när överheten raserar vår välfärd och våra rättigheter. Attacker mot kollektivavtalen, försämringar i arbetsrätten och hetsjakt på arbetslösa och sjuka. När  försvann folkets kampvilja och tron på rättvisa och trygghet för alla? När tystnade folkets rop på Freedom?

Det pågår en avtalsrörelse och arbetsgivarna vill försämra kollektivavtalen. De vill ha kvar freden men inte ge något för den. Inga rop om frihet hörs från folket.

Det pågår en nedmontering av välfärden. Bit för bit plockas den isär och dagens adel roffar åt sig. Inga rop om frihet hörs från folket.

Så kom igen nu……sitt inte och vänta på dåtidens Robin Hood eller Braveheart…..de kommer inte i den skepnaden längre.

Vi måste fortfarande göra vår röst hörd och strida…..inget kommer gratis.  Vad som måste höras är folkets rop på……just det….Freedom!

År 2010 behöver vi inte dra ut med svärd i strid och riskera livet…..bara visa vårt stöd till dem som leder strider åt oss. Vi behöver bara gå och rösta på dem som vi vill ska gå först och kämpa striden om välfärden åt oss.

Ett litet rop på frihet för att visa att vi har fått nog…….så att det ekar mellan väggarna i Rosenbad och Svenskt Näringsliv skulle inte skada heller.

FREEDOM!!

Ljudet rullar mellan väggarna och når ut över världen så att andarna från 1200-talets riddare och kämpar kan vila vidare i visshet om att dagens folk är lika modiga som dåtidens. Vi säger ifrån och låter ingen tafsa på vår frihet till ett drägligt liv.

FREEEEDOOOM!!!!

Published in: on 15 februari 2010 at 5:59  Kommentera  

Rättvisa och trygghet är ingen utopi….den finns alldeles inom räckhåll.

Tänk dig att du eller någon du känner drabbas av allvarlig sjukdom eller skada.

Under din långa sjukdomstid får du stöd, hjälp och rehabilitering att hitta tillbaks till ett arbete och du riskerar inte att samtidigt drabbas av personlig ekonomisk kollaps. Du kastas inte heller ur systemet vid ett ”bäst före datum” som någon annan har bestämt oavsett om du är frisk eller inte. De gemensamma skattemedlen ser till att du har denna möjlighet.

Eller tänk dig att fasan är framme och du förlorar jobbet och din livskamrat kanske jobbar på samma ställe och förlorar jobbet samtidigt som du. Medan ni ställer om era liv och får hjälp och stöd att hitta nytt jobb eller en utbildning som leder till jobb drabbas ni inte av personlig tragedi för att ekonomin kollapsar. Ni har en trygghet i att ersättningen från A-kassan ger er 80% av tidigare lön. Ni har en möjlighet att överleva tills ni har ett nytt jobb och tryggad försörjning. En solidarisk a-kassa och rimlig ersättning gör det möjligt

Men du kanske är kärnfrisk och företaget du jobbar på går för fullt och ni har mycket att göra. Du känner dig trygg på jobbet för Lagen om anställningsskydd hindrar arbetsgivaren att plötsligt tycka att du är lite långsam och vilja bli av med dig. Det kan han nu inte hur som helst eftersom det måste vara ”saklig grund” för uppsägning.

Arbetsgivaren kan inte heller låtsas att det är arbetsbrist och säga upp hälften av personalen för att sen anlita bemanningsföretag innan de med företrädesrätt har fått chansen att komma tillbaks.

Du känner dig också tillfreds med att om det ändå skulle bli arbetsbrist så skyddar Lagen om anställningsskydd de som har kvalifikationer och lång anställningstid. Du vågar ha en åsikt på jobbet, du kan vara hemma med sjuka barn och du kan t.om tänka dig att ha ett fackligt uppdrag utan att vara skitnervös för att arbetsgivaren godtyckligt ”skickar hem” dig vid en arbetsbrist, bara för att han har makten och kan. Denna trygghet har du för att arbetsrättslagstiftningen skyddar arbetstagare.

Detta och mycket mer står Socialdemokraterna för och kommer att se till att det blir verklighet. Trygghet vid sjukdom och arbetslöshet och bevarandet av arbetsrätten.

Livet är kort och bör levas med kvalité. År 2010 i landet Sverige ska inte livet vara en ständig kamp för jobbet med mössan i hand eller en fullständig katastrof om man blir sjuk eller arbetslös.

Vi är på väg åt det hållet men kan stoppa det genom ett regeringsskifte i höst.

Published in: on 14 februari 2010 at 8:41  Kommentera  

Kallt väder, kall politik och kall avtalsrörelse…..nu är det nog!!

Vintern biter sig fast med järnklor och minusgrader och snöstorm gör oss stelfrusna. Alliansens politik är kallare än någonsin och medmänniskor drabbas hårt av regelförsämringar i ex. sjukförsäkringen och a-kassan. Avtalsrörelsen är också kallare än kallast.

Arbetsgivarna vidhåller sina krav om nollavtal och dispositiva kollektivavtal.  Arbetsgivarorganisationen Almegas vd Jonas Milton uttalar sig i avtalsrörelsen och säger:

”De fackliga lönekraven ”ligger på nivåer vi aldrig kunde drömma om” och att man dessutom driver frågor som försvårar företagens situation.”

”Konsekvensen är att facket biter sig hårt i tummen samtidigt som fler och fler, också bland de anställda, börjar ifrågasätta fackets existensberättigande.”

Nu tar de återigen i så att de håller på att göra i byxan tror jag. De kan få tycka vad de vill om våra krav i lönerörelsen……men låt bli att sprida osanning om att vi inte har medlemmarna med oss och att påstå att vårt existensberättigande skulle vara ifrågasatt av medlemmarna är bara ett önsketänkande av arbetsgivarna.

Vi står fast vid våra krav om 2,6% som är rimligt i den situation arbetsmarknaden befinner sig. Vi står också fast vid reglering mot inhyrning vid företrädesrätt, kompetensutveckling etc. Förbundet och hela organisationen förbereder ifall en strejk blåser upp.

Nu vill vi ha vår, en varm politik som värnar alla och en avtalsrörelse som är fri från istappar och isiga kommentarer.

I skrivande stund viner snöstormen utanför fönstret och det ska arbetsgivarna få om de inte släpper tanken på dispositiva avtal och nollbud.

Till Kung Bore säger jag ”stick och brinn”

För att få värme tänker jag på IF Metall som värnar om alla sina medlemmar.

Published in: Okategoriserade on 12 februari 2010 at 18:27  Kommentera  

Svenskt Näringsliv tror mer på OECD rapport än på Reinfeldts svammel om hur Sverige klarat krisen.

Den så kallade välståndsligan är ett Index som visar värdet av produktionen samt hur stor köpkraft per invånare denna produktion ger upphov till i de olika länderna relativt OECD-snittet.

Detta tror Svenskt Näringsliv stämmer bättre överens med sanningen än det Reinfeldt vill få oss att tro. Han säger att Sverige med Alliansens politik har klarat sig bättre än många andra länder.

Enligt OECD är detta fel och Sverige halkar ner i välståndsligan.

Men hur Svenskt Näringsliv sen förklarar det hela är för mig obegripligt korkat:

”I Sverige har emellertid krisåtgärderna i första hand varit inriktade på ökat arbetsutbud och överföringar till kommuner och landsting. Samtidigt har oppositionen utlovat väsentliga skattehöjningar.”

Man får ju läsa två gånger för att man inte tror det är sant. Man skyller på oppositionen. Inte ens nu med beviset i hand kan de förmå sig att erkänna att Alliansens politik om att marknaden ska klara sig själv är helt felaktig politik.

Man måste ha en annan syndabock och biter sig envist fast vid att skattelättnader är en bättre politik. Man blundar för att regeringen inte alls satsat på att öka arbetsutbudet utan det enda de har gjort är att kasta ut sjuka i en stenhård konkurrens om få jobb.

Men om det är så enkelt att bara blunda…..ja då kniper jag igen ögonen hårt och låtsas att Alliansen inte finns längre.

Jag blundar och alla har jobb och en bra välfärd……blundar igen och vips så har vi en RödGrön regering.

Published in: on 09 februari 2010 at 10:55  Kommentera