Ibland blir man bara så trött…fattar de inget alls?

Under en diskussion med en arbetsgivare kände jag att blodet bara kokade…..vad tror de om en förtroendevald egentligen. Att vi bara låter som om vi försvarar kollektivavtalet men när det väl gäller struntar i det?

Diskussionen handlade om billigare produktion och hur företaget skulle få bättre marginaler. Det handlade inte om ”krisavtal” i den nuvarande krisen utan om hur företaget i framtiden ska klara konkurrensen. Finns mycket man kan göra men absolut inte lönedumpning genom att anlita billigare arbetskraft i olika former. Arbetsgivaren trodde på allvar att det bara var att strunta i avtal och lagar bara företaget överlever. Att en förtroendevald skulle se mellan fingrarna bara för att det kanske gällde det egna företaget och egna jobbet.

Begriper de inte att som förtroendevald så försvarar man kollektivavtalet för att man vet hur viktigt det är. Man ser inte mellan fingrarna bara för att rädda sitt eget skinn eller sina arbetskamraters. Jag skulle inte vilja titta mig i spegeln och försöka ursäkta genom att säga att jag gjorde det för min egen skull.

Nej, om det skulle bli aktuellt på min arbetsplats att jag fick välja mellan att gå med på olika former av ”billig arbetskraft” eller lägga ner företaget skulle jag svara: lägg ner företaget om det inte klarar att driva verksamhet på rimliga löner och anställningsvillkor. Sen skulle jag rakryggad gå ut till medlemmarna och förklara varför. Alla skulle inte förstå men jag skulle för alltid ha vetskapen om att jag gjorde rätt och stod upp för det vi tror på….kollektivavtalet. Då skulle jag kunna se mig själv i spegeln och säga: Jag är tyvärr arbetslös men jag svek inte kollektivavtalet, alla andra medlemmar eller mitt uppdrag som förtroendevald.

Detta låter kaxigt och någon säger säkert nu: Det är lätt att vara tuff……. men om hon väl satt där skulle hon göra som företaget säger.

Nej, jag vet att jag inte skulle inte göra som företaget säger för jag har sagt just det. Sagt att företaget får väl lägga ner då.  Fast den gången bluffade företaget och lade inte ner produktionen ändå och vi behöll alla våra jobb. Om det är bluff eller inte nu i kristider……återstår väl att se.

Annonser
Published in: on 11 december 2009 at 16:35  Kommentera  

The URI to TrackBack this entry is: https://camillawedin.wordpress.com/2009/12/11/ibland-blir-man-bara-sa-trott-fattar-de-inget-alls/trackback/

RSS feed for comments on this post.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: